Helgen är kommen

Blir en lugn helg. Alla verkar vara i recovery från förra helgens karnevalfirande. Eventuellt att vi drar ihop ett gäng och har grillfest vid poolen på söndag.
Idag är en bättre fredag än förra veckan iaf. Då promenerade jag till jobbet och glömde ta med hälften av mina ombyteskläder, ds. byxor. Så jag fick gå omkring med en tunika och tvåkvarts utsvängda flösiga hippiebyxor. Jag såg ut som en blandning mellan cirkusartist och Kulturtant deluxe och mina kollegor tittade märkligt på mig. Ungefär som att de förväntade sig att jag skulle böja mig fram och trolla fram ett mynt ur deras öra, eller kanske slita fram ett par påtända facklor och börja jonglera framför dem på kafferasten.

Sedan när jag gick på toa hade någon lämnat rester av vad som såg ut som inälvsmask (!) i toaskålen. OMG så äckligt! Jag är ju livrädd för inälvsmaskar bla. efter all rå fisk man ätit i Japan och andra ställen. Och sedan blir det ju inte bättre av att man bor i ett u-land med många herrelösa djur som stryker omkring samt dålig hygien vid hantering av födoämnen. Inälvsparasiter är en av mina största fasor och jag nojjar jättemycket. Min rädsla späds bara på av att läsa artiklar såsom:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article333139.ab

När jag läser saker som ”mardröms-parasiten, ”cysta i levern”, ”i princip omöjlig att bli av med” och ”behöver livslång medicinering” har jag skäl till att aldrig ta på vilda djur. Utöver rabies då.

På tal om parasiter, jag hittade detta inlägg i abortdebatten när jag sökte. Intressant.

http://www.feminetik.se/diskutera/index.php?fid=3&mid=195400

Själv håller jag faktiskt med om att ett foster är en parasit. Det lever på en värdkropps resurser. Tycker inte heller det är skamligt att kalla ett foster för parasit, bara för att det har potential att bli en fullvuxen människa. L håller inte med. Han säger att ” visst är det så att dom lever på värdkroppen, men traditionellt så är ju parasitism nåt som startas av en utomstående organism. Här är det ju istället värdorganismen som startar processen”.

Om låtslakt och gamla godingar

Sitter och lyssnar på Morrisseys ” I’m throwing my arms around Paris”. Är det bara jag eller läspar han i den?
Sitter och funderar på why-oh-why det är tillatet med slakt av fina originallatar? Ds. klassiker som forstors av billiga moderna band, de gånger covern eller samplingen blir allt utom lyckad. T aett exempel; en av mina absoluta favoritlatar ar Under pressure med Queen och Bowie. Idag vet knappt nån att det var de som gjorde originalet. De flesta forknippar den klassiska ljudslingan i introt med Vanilla Ice sampling i ”Ice ice baby”.
Hur tänker artisterna när de lånar ut sina låtar egentligen? I de fall artisterna själva inte äger rättigheterna till sina låtar, utan skivbolagen , så förstår man ju att de bara vill tjäna pengar och går med på vad som helst utan att tänka på originalet..

Försökte hitta en 60tals låt Rhytm of the rain - av the Cascades. Men det enda jag hittade när jag sökte var covern som Jason Donovan gjorde (och totalförstörde, uggh). Nu verkar alla forknippa den laten med hans usla 80-talsversion.
Kommer nån på några andra bra låtar som blivit totalslaktade?

Nedan en klassiker från min högstadie/gymnasietid då jag upptäckte 60-talsmusik och lyssnade mycket på det under en period. Numera förstår jag texten till. En av fördelarna med att vara polyglott. Vilka aha-upplevelser man får ibland.

Video de Carnavales

Och så en liten video från karnavalen.
Fråga mig inte vem den tjocka svettiga killen som stod bakom mig och sexdansade medan jag försökte filma är....

Karneval 2009

I helgen firade vi vår sista karneval. Vi drog till Penonome och tältade hos en vän. Det var vi inte ensamma om. Hans mor är en oerhört trevlig och gästvänlig liten dam, och varje år kommer ett tjugotal vänner till hennes barn samt släktingar och bor hos henne under karnevaldagarna. Som vi har dansat i helgen!

Enda gången om året jag försonar mig med reaggeton-musiken. Man tar helt enkelt med sig ett skönt gäng vänner och en stor cooler och sen drar man ut på gatan och partar. Oömma kläder rekomenderas.

När man bli för varm går man bara till ”culecon” och sträcker upp armarna mot personen som står uppe på tanken och så blir man nedsprutad med en brandslang XD. När man kylt av sig är det bara att fortsätta dansa!

Eftersom det är val-år i år så var presidentkandidaterna ute i massan och promotade sig själv genom att kasta ut t-shirts med deras politiska budskap. Detta ledde till en mycket märklig incident. Den kvinnliga kandidaten balbina fick en full läskburk kastad på läppen där hon fick ett jack. Men sen intervjuade de henne när hon bärs bort på en bår med en stödkrage om halsen. Hur nu ett jack ovanför läppen ska behöva stödkrage och bår kan man ju undra. Snacka om att spela martyr. Man får anta att förrövaren röstar på ett annat parti? Eller kanske han tyckte att hon behövde svalka sig med en kall läsk?
Står du för nära baren är risken stor att du får en hink med vatten och isbitar över dig. Lyckades jag med såklart, heh.

Att överleva i kontorsdjungeln

Onsdag betyder nytt avsnitt av MNK! Sitter och lyssnar på råd från livscoachen Peter Nilsson. Hans råd till att överleva i ett öppet kontorslandskap är Candlemass på högsta volym tills nån ger dig ett eget rum. Låter frestande ;).
Ett par rejäla burgare (väl isolerade hörlurar) och att träna upp snabbheten i dina Alt + Tab fingrar när någon passerar bakom din rygg, är essentiellt säger jag.

Jag är glad att vi inte har cubicles, fast man undrar ju hur bra öppna kontorslandskap egentligen är när man läser detta:

http://www.dn.se/ekonomi/forskare-sagar-oppna-kontorslandskap-1.480904

http://www.arbetarskydd.se/nyheter/halsa/article491596.ece

http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/AFATemplates/FocusTextPage____9886.aspx


De har kommit fram till att öppna kontorslandskap kan leda till ” Stress, tappad koncentration, bråk och hög personalomsättning” – Här har vi extremt hög personalomsättning, men det beror på chefen och om hon gillar dig eller inte. Här i sydamerika hänger ditt jobb ofta på huruvida du är en bra på ”politiker” eller ej. Ds. Om du fjäskar för chefen och låter henne ta del av ditt privatliv så ligger du bra till. Däremot om du står ut genom att säga vad du egentligen tycker om hur avdelningen sköts. Kommer med kritik och belyser ärligen div. brister etc under pesonal surveys så sitter du löst. Jag skulle inte klara mig länge om jag var anställd på samma villkor som panamanerna för jag är (för – ibland) ärlig och säger precis vad jag tycker. Jag klara inte av att lisma för nån jag ogillar dessutom.

”Förkylningar och influensa är vanligare bland anställda som jobbar i öppna kontorslandskap”
I vårt fall är ska detta tillskrivas klimatanläggningen. De drar på den som galningar inomhus i tropiska länder (dessutom har våra klimatanläggningar endast två lägen ”av” eller ”på”) och det har hänt att jag varit tvungen att gå ut och värma mig för att tina upp händerna, och jag har alltid min fleecejacka med mig.

”Ytterligare en aspekt är den personliga integriteten. Att kollegorna alltid kan se och höra vad man gör skapar en känsla av otrygghet ”– Jag skypar min bror ofta, men det spelar ingen roll för de förstår ändå inte svenska. Men man får alltid ha ett öga i nacken, för här spionerar kollegor på varandra och rapporterar samt denoncerar sina kollegor till chefen för att vinna hennes gunst. Vår teamleader noterar var kollegas ankomsttid och rapporterar dagligen till chefen. Chefen har dessutom ett program med vilket hon kan gå in på var anställds arbetsstation och helt enkelt övervaka vad man gör. Vilka program man använder och se vad man skriver i sina mail, och eventuellt om nån chattar och sedan följa samtalet. Personlig integritet värnas inte direkt om här nere. Vi har fått nya passerkort dessutom som vi har blivit beordrade att stämpla var gång vi passerar genom dörren så att hon ska kunna jämföra våra noterade arbetstider i timetrack-sheeten med vad vi egentligen jobbat. Storebror ser dig...

♫ Nåväl, jag erkänner att jag kan vara ganska mycket för effektsökeri, och brukade lyssna mycket på metal och rock förr när jag jobbade i finans-teamet – De torra. Med Nightwish, Priest och Maiden dånande i lurarna samtidigt som jag satt och trummade takten på skrivbordskanten provocerade jag nog mina über-katolska kollegor. Jag älskar att leka med paradoxer och satt där klädd i söt liten rosa dress samtidigt som jag lyssnade på metal. Men jag tycker det passar utmärkt som soundtrack på jobbet och med det i lurarna tar jag mig mycket snabbare smärtfriare genom de repititiva arbetsuppgifterna. De är som lustiga panamanerna. Liksom i schweiz finns inte mycket utrymme för personlig stil. Vi har inga punkare, inga emos, inga indiepoppare eller fashionistas. Alla klär sig likadant. Jag gör dem väldigt obekväma de gånger jag går klädd helt i svart, och lyssnar man på hårdrock så är man ett freak och de antar direkt att man dyrkar satan.

Förödelse istället för semester

Jag har extremt otur.

Jag ska alltid råka ut för dessa ”den/det värsta på x antal år” när jag ska nånstans. Senast i mitten av denna månad. Värsta stormen på 50 år. Tog ledigt en vecka för att fara till San Blas - panamas tropiska skärgård i norr, med M, Al & Mel. Och vad möts man av? Jo DESTRUCTION. Ingen slapp dag på playan med sol och bad, nej DESTRUCTION!!!

Bocas del Drago efter stormen

En efter-bild från playan Bocas del drago dit vi åkte fyllda av förväntan. Inte kunde taxi-chaffisen säga i förväg heller att det var helt förstört och att han skulle behöva släppa av oss någon kilometer ifrån stranden så att vi får gå i piskande regn och vind eftersom det är omöjligt att ta sig fram hela vägen i jeep pga av allt omkullblåst och uppspolat bråte. Inte går det några reguljärbussar heller så vi fick söka skydd i playans enda restaurang, som turligt nog var öppen, och sitta där och huttra till taxin behagade sig komma (svarade inte när vi försökte ringa ett antal ggr) och hämta oss några timmar senare.

Till höger: Ett annat gäng turister höll på att bli fast där då deras minibuss lyckades köra ner i diket. Turligt nog var de ett antal starka karlar som fixade det. Jag tog mitt foto med ett ”- Bend forward and say buuutt craack” - *klick*.

Till vänster: Jag på Starfish beach Bocas del Drago, förra året. Notera hur det ska se ut. kristallklart vatten, fin sand, och viktigast av allt ;) Sol som skiner!.

Enda bra med stormar är att efterråt spolas jättemånga snäckor upp på stranden för mig att plocka. Jag såg t.om en helt tuva svart korall (uppspolad, död såklart) som jag mitt dumma nöt lät bli att ta!! Gah. Jag var inte helt säker på vad det var, för den har nämligen ett hölje vitt kalk runtom sig från början ( detta tar man bort för att blotta det svarta korallskelettet, som man kan arbeta med), därför lämnade jag den. Sen när jag såg smyckena som de lokala hantverkarna säljer så var jag helt säker! Snyft. Så många fina örhängen och annat det hade kunnat bli...

Inför karnevalen (köttfarvälet)

Min kollega Marco är OND! Vi ska åka till Penonome för att fira karneval (köttfarväl, som jag kallar det) i helgen, och måste åka tidigt imorgonbitti för att undvika att fastna i bilköerna då ca 2 miljoner panamaner söker sig från stan till landsbygden denna helg.

Han skickade mig detta:

Hi Fellas,

Waiting you at my place..
Be on time! aahahahhah

Jag svarade honom:

”- You are pure EVIL... O_o ”

Fancy semla

Har länge velat prova någon av dessa:

http://www.tasteline.com/Artiklar_och_guider/I-Populara-teman/Bakning/Gor-egna-lyxsemlor/

De ser så läckra ut att man blir galen. Jag har en burk hjortronsylt från livräddaren IKEAs epicerie suedois, som behövs ätas upp snarast (utgångsdatum passerat), så man kanske skulle försöka sig på hjortronsemlorna? M är jobbig och kallar semlor ”chous a la creme” hela tiden. Detta sticker i mitt nationalisperfektionistöga och och jag svarar honom för tusende gången att ” – det heter faktiskt semlor! [ssääämlooorr]... ”

Petits veinards

Medan jag är tvungen att stanna i stan och jobba så är M, Al & Mel på denna ö, Isla Grande:

De slappar på sitt hotell här:

Igårkväll medan jag stekte min ensamma lilla köttbit så åt de en färsk:

Med en kall öl i handen på detta ställe:

Livet är hårt i tropikerna ibland....

I min matlåda idag...

..har jag en blodig stek och hemmagjort potatismos med muskot och stekt lök, samt bea(!)
Resultat av att jag inte hann planera utan bara slängde med mig första bästa från kylen imorse. Var stressad att hinna till jobbet då jag var tvungen promenera idag (M är fortf på Isla Grande med Al & Mel). Promenera.., snarare lubba eftersom jag är tidsoptimist och började diska, koka kaffe och plocka undan innan jag skulle iväg. Jag har ingen disciplin då jag är ensam hemma. Istället för att göra det i godan ro igårkväll så ides jag såklart inte, utan fastnade som vanligt mellan datorn och tvn. Typiskt mig.

Recept på semlor

Det recept jag brukar använda har jag hittat på Tasteline.com:

Semmelbullar - grundrecept
ca 45 minuter

Ingredienser

150 gram smör
5 dl mjölk
50 gram jäst
1st ägg
1 dl strösocker el. sirap
1st ägg till pensling
0,5 tsk salt
14 dl vetemjöl

Tillagning

1. Smula sönder jästen i en degbunke och rör ut jästen i lite kall mjölk. Rör ned ägg.
2. Smält smöret och häll i resten av mjölken i smöret. Häll mjölken och smöret över den utrörda jästen och rör ned salt och socker. Tillsätt lite mjöl i taget, och arbeta degen smidig och blank.
3. Låt degen jäsa till sin dubbla storlek. (Ställ bunken dragfritt med en handduk över).
4. Arbeta upp degen igen i bunken och lägg den på bakbordet. Degen ska nu vara lös och lätt att rulla.
5. Rulla degen och skär i lika stora bitar, en för varje bulle. Forma till snygga bullar och lägg dem på en plåt och låt dem jäsa till dubbla storleken. Pensla bullarna med ägg.
6. Baka semlorna gyllenbruna i 250 grader i ungefär 8-9 minuter. När du lyfter dem ska de vara lätta.
7. Låt dem svalna innan du går vidare med fyllningen.

Sen har jag ett enkelt recept på hemmagjord mandelmassa som jag bara höftar ihop. (Har tyvärr inte de exakta måtten under ögonen nu)

Den består av:
Inskråmet från semlorna. (Ds. brödet som blir över när man gröper ur dem för att göra plats för mandelmassan. )
Finhackad mandel (det är lika att köpa finhackad istället för att behöva ställa sig och skålla dem och hacka och hålla på.)
Socker
Mjölk

Man blandar helt enkelt ihop detta till en smet och voilà! Enkel och god hemmagjord mandelmassa på ett kick!

Semmelcravings & fika – svenska ord och traditioner.

Lyssnar på John Me – Love is my drug, skriver ut recept på semlor, samt läser på om traditionen kring fettisdag, religiös och kulturell, idag.
Detta så att jag ska kunna förklara för mina utländska kollegor. De ska alltid fråga en massa saker, och ”vi är protestanter” börjar bli uttjatat som undanflyktsförklaring nu. Kände mig väldigt dum en gång när de frågade vad den svenska flaggan betydde och jag ej kunde svara. Tack wikipedia, nu vet jag. Visade sig att den betyder förmodligen inget och är en rip-off av dannebruggen. Problemet är att i sverige har vi inte alls samma symboliska värde på vissa saker, särskilt nationalistiska. Antar att detta mycket beror på att vi aldrig haft riktigt stora landytor belägrade, eller förlorat vår suveränitet till någon annan stat. Snarare tvärtom – vi har varit en stormakt.

Men, tillbaks till mina semlor. Ordet Semla tros komma från det latinska ”simila”, som betyder fint vetemjöl.
Eftersom semlor inte finns att få tag på utanför norden (ev. att de har något liknande i Tyskland?) så måste jag som vanligt göra mina egna. Jag bävar för att göra jäsdeg i tropiskt klimat. Mycket svårt att få till, eller att omvandla ett svenskt recept då råvarorna är annorlunda här.Särskilt att få till den rätta doseringen av jäst då det jäser mycket annorlunda. Och sist men inte minst baka i en gasugn med endast undervärme! Gah. Brända på undersidan – vita ovanpå ds. Nåväl, semlorna kan jag ju pudra med florsocker på toppen och då syns det inte om de är lite bleka. Svenska recept med kesella, fil och vissa mejeriprodukter är det bara att glömma då det inte heller finns någon annanstans än just i norden, och jag blir galen av frustration vid lucia varje år när jag ska baka lussekatter.

Jag saknar även den fina traditionen med fika som vi har i Sverige. Engelsmännen säger ju ”tea” och menar generellt en paus med något att dricka eller äta, men det är inte riktigt samma sak. Fika verkar verkligen vara unikt för sverige och norden. På franskan finns inget motsvarande (jag har varit tvungen förklara för M och nu använder vi helt sonika ”fika”, då han vet vad jag vill)

Fika. Ett sånt utmärkt ord borde vart språk ha! Men hur beskriva det närhelst tillfrågad? Jag citerar en artikel pa sweden.se:
"Fika essentially means to take a coffee break, but goes much deeper. The word is thought to derive from Swedish slang for coffee, kaffi in old Swedish, with the syllables reversed. To have fika means to meet old friends, make new ones, gossip, escape your daily routine."

Denna förklaring ska jag börja använda!

På fredag ”dia de los santos” börjar karnevalen här nere. Carne – Vale = kött farväl! Goodbye meat. Ack bittra farväl. Tur man inte är troende katolik för jag skulle få allvarlig stek-abstinens! Mina kollegor ska enligt traditionen avhålla sig från kött, såväl andligt som fysiskt under de kommande 7 veckorna fram till påsk. Endast på fredagar får de konsumera rött kött. Och de ska idka avhållsamhet – ds. ”kroppsligen avstå från köttet”, men jag satsar mycket på att ingen kommer att hålla detta. Isåfall skulle de till antalet många panamanska sex-hotellen sk. ”push buttons” få stänga.

Sökte på google efter semmelbilder och detta kom upp på första sidan: http://www.zenker.se/Images/kerstin_semla_1.jpg

Avslutningsvis alltså en bild på nån som verkligen går in för semmel-svullning. Gud vad jag blir avundsjuk då jag ser hur det lyser i hennes ögon och hur den underbara grädden dryper ur mungiporna. Har haft ofrivillig avhållsamhet från köpes-semlor i snart 5 år nu, så jag skulle helt klart se likadan ut om jag man släppte lös mig på konditori (Holms konditori på örnäset ;)!!

GE. MIG. SEMLAAA. NU!

Comeback nr. 2, ehrm...

Kom tebax igår efter 10 dagars semester då vi åkt runt en sväng i Panama med ett par från Schweiz som är och hälsar på oss. Jag är tebax på jobbet idag medan M är ledig denna vecka och tar hand om dem. Han är lite less då han tycker de saknar entusiasm och tacksamhet för det han gör för dem, samt att han måste köra så många mil, men men.

De for till Isla Grande imorse och lämnade mig ensam i stan med min förkylning så jag surar lite för att jag måste jobba, usch. Förra veckan var trevlig, men inget extraordinärt. (Guuud vad blasé jag blivit) Vi skulle åkt till San Blas med dem under min lediga vecka, men vi var tvugna ställa in det pga att Al inte kunde stå ut en dag utan dusch. Fast jag är säker på att huden blir mycket bättre av saltvatten, och svär vid dess helande verkan. Han har besvärligt eksem på händerna, och turligt nog sover jag tungt för jag skulle legat vaken om nätterna om jag varit tvungen lyssna på kliandet.
Det värsta fallet av psoriasis/eksem/allergi jag sett. Han skulle vara Hasslers dröm (Luleås ökände huddoktorn på Gülza som älskar att ta bort hudflikar och fettknölar), och det riktigt kliar i fingrarna att pilla när man ser alla hans variga skorpor kring de franslösa ögonen och vårtliknande tiokronors-stora upphöjda kopp-ärr på benen. Han har väldigt tunnt hår men vill inte raka det och låter de glesa stråna svaja i vinden. "Comb-over style"... Varför killar inte inser inte det är snyggare med Bruce Willis style än att klänga sig fast vid de sista ljuva håren är för mig ett mysterium.

Hans fötter är tydligen blå-svarta enligt Mike. Jag vill gärna se dem, men han gömmer dem alltid i sockor och skor medans vi andra går runt i flip-flops. Jobbigt på stranden. Kanske måste smyga upp dörren till deras rum på natten för att fånga en glimt. Hans öron ser ut att vara gjorda av vax. Han har förmodligen någon tarmsjukdom, möjligen orsakad av hans gluten-allergi (seigle), för han äter extremt mycket kyckling (och då menar jag extremt, för han beställer mer än Mike) men är väldigt smal. Jag har aldrig sett en sån liten person äta så mycket. Han är som en manlig version av mig för 10 år sen.

Oj, menade inte att beskriva åkommorna så ingående, men hade det inte varit så långa studier skulle jag pluggat till dermatolog, för jag är helt fascinerad av freakiga hud-abnormaliteter.

Tjejen, Mel, är mycket trevlig, men ytterst tystlåten. Hon pratar inte, annat än med djur förstås (som hon insisterar med att ta på hela tiden, fastän jag varnar henne upprepade ggr för rabies och inälvsparasiter). Då hon inte pratar annat än om hon blir tilltalad så blir det istället jag som måste föra konversationen framåt och det är jag inte van vid.

Vi hade en incident med en stackars frustrerad kassörska på McDonalds. Al pratar inte spanska, Mel gör det, men kassörskan uppfattade inte vad hon sa då hon talar så tyst, och Al gjorde inte saken bättre genom att försökte förklara på engelska/franska.

När vi kom tillbaks i söndags tog vi en sväng förbi Causeway där träden stod i blom.

Dagens fil

Fick detta skickat till mig igår:

Mina vänner är grymma! Sånt här har vi inte i u(t)landet...

Come back för bloggen.

Efter 5 långa sköna veckors semester I Lausanne, Egypten och Luleå (nåja, 3 åtminstone , jag jobbade ju faktiskt i Schweiz) samt några veckors acklimatisering till det tropiska klimatet igen så är jag redo att ta upp bloggandet igen. Får se om jag ids lägga in några retrospektiva inlägg om december/januari eller ej.

I helgen var vi till ”El Valle” – Dalen. Vår galne kompis Marco och hans idel galna flickvän Norma (galna för de stiger upp en helgdag innan 8.00!!) drog med oss på grillexkursion i lördags. Grillexkursion eller Extreme grillning är de ord som bäst beskriver det då vi var tvugna att gå i lera vid flodbäddens kant, hasa oss fram på klipputsatser, slingra oss under fallna träd, och korsa floden för att komma till grillstället – Allt detta kånkandes på en kylväska XL, en grill, fällstolar och allt annat som behövdes. Men väl framme belönades vi med en vacker klipphäll där vi tillbringade dagen med att dricka gott (rött ur Baron von Rotschild’s kollektion), grilla gott (stek, stek, stek ,majskolv och patacones) samt kasta oss i vattnet från klippan!

Idag är det det fruktade bokslutet på jobbet och jag har varit på jobbet sen kl 04.00 imorse. Inte mycket sömn fick man då man inte kom i säng innan 02 inatt. Nån som vet hur i hela friden en B-människa ska kunna ställa om sig? Gah, omöjligt. Jag ser inte fram emot de oklädsamma mörka ringarna under ögonen jag kommer att ha jobbat upp till min 30 årsdag. Ringar, eller snarare svarta hål under ögonen.