11 maj 2009

Snorkling med haj och rockor

Lyckades övertala M att ta en tur till Albrook Mall igår. För en gångs skull. Han stod ut nästan 4½ timmar denna gång, men som vanligt var priset jag fick betala gnäll, käbbel och rena förlämpningar. Annars var det en mycket händelselös helg.

Nåväl, alla helger kan ju inte vara som den förra...ens i de sjupa skogarna. Vi var som sagt till San Blas och snorklade vid Cayos Hollandeses. En ögrupp längre bort i skärgården som är ännu mer orörd och pristin. De största fiskarna fick vi se vid Isla Cambombia. När jag satte huvudet i vattnet och skjöt ut från strandkanten fick jag direkt syn på en prickig örnrocka samt två spjutrockor som var kärvänliga med varandra. De var ca 2m under mig. Spjutrockorna har en flera decimeter lång gadd kantad med hullingar full av gift som orsakar vävnadsdöd. Jag valde att följa efter örnrockan då man sett spjutrocka så ofta. Denna örnrocka hade blivit av med sin tagg, ds. ”svansen” var stympad. Den var förmodligen inte fullvuxen då jag uppskattade vingspannet till endast nån meter. Tack vare Smithsonians tillförlitliga databas över Panamas flora & fauna är jag säker på att det var en aetobatus narinari. Gillar rockornas latinska samlingsnamn – batoidea, ”fladdermusfiskarna” heh.

Efter en liten rundtur kommer jag tillbaks till startpunkten, och som grädde på moset dyker då en sköterskehaj (Ginglymostoma cirratum) upp bara några meter från stranden! Den var förmodligen där för att jaga rockor då de ingår i dess föda. De kan bli upp till 4,3m långa, men denna borde varit kring 1½ - 2m. De andra snorklarna står i vattenbrynet och håller på att göra sig i ordning så jag hojtar snabbt till dem så de inte ska missa hajen: - ”Chicos, SHARK” och sätter handen framför pannan i hajtecknet samtidigt som jag pekar ner i vattnet där den är. Kanadicken vågar inte komma närmare utan stannar på grunt vatten nära stranden, medan jag börjar följa hajen på avstånd, simmandes lugnt. Jag följer den ett tag medan den stillsamt cruisar runt, ända tills den upphetsade holländaren som äntligen fått på sig sin mask kommer simmandes i full fart (utan simfötter så det plaskade rejält) för att inte missa den. Vilket nöt! The dude har helt missuppfattat hur man ska uppföra sig kring dessa djur.



Nedan länk till mycket informativa databasen på Smithsonians Panamanska sida:
http://biogeodb.stri.si.edu/biodiversity/

Inga kommentarer: