Med mig från 1½ vecka i San Francisco & New York har jag en förkylning. Fick gå igenom en "heat-scanner" när vi anlände på flygplatsen i Panama, men de stoppade mig inte som tur var. Hade nog inte hunnit få feber då. För mitt inre såg jag scenariot där de drar iväg mig till ett litet rum, tar på sig handskar, och säger att ”nu ska vi göra en liten examination”, gah!
For på jobbet i måndags men blev hemskickad på (min hypokondriske) chefs order då mina kollegor är nojiga efter alla svininfluensevarningar. Eller ja, hon ”antydde” att jag kanske borde vara hemma. Ds. hon kom fram till mig och sa:
-”Norma berättade att du kom hit sjuk”, och sedan stirrade hon uppmanande och länge på mig med rynkat ögonbryn. I tystnad.
- ”Mmmm”, svarade jag och stirrade tillbaks medans jag mös lite av att folk var rädda för mig. (Because I’m evil, that’s why)
Men sen for jag ändå hem efter lunch och stannade hemma en dag extra för att riktigt vältra mig i självömkan.
Man blir faktiskt lite nojig då vi kom från NY där de hade stängt 27 skolor, och av att de ~6000 konfirmerade fallen av svininfluensa i hela USA. Hittills har vi 130 fall i Panama. Långt mer än övriga latinamerika men det beror väl mycket på att vi är flygplatshub för de två Americas samt de många jänkarna som bor här.
Däremot verkar ”the worst scare” vara över som en cabdriver förklarade för mig. Och jag var verkligen den enda som hade munskydd på flyget. M vågade inte gå bredvid mig för att han skämdes. Låt dem titta,tänkte jag. jag skulle fan i mig inte bli sjuk. Men föga hjälpte det. Fick pollenattack i NY vilket nog sänkte mitt immunförsvar något. Pollenallergi, just ja. Sånt skit hade man hemma i CH. Hade glömt det. Här har vi ju inget som triggar pollenallergi. Vad skulle det vara liksom - Kokospalmer? Flera av mina inhemska vänner har dock spor-allergi av allt mögel då vi är i ständig rötmånad.
Dagens u-landsproblem: Termiter i halstabletterna. Fastklistrade som små kosttillskott omgärdar de mina Halls. Chefen bjöd sig själv på en innan jag upptäckte det (muhaha). Men lite myror har ingen dött av så jag tänker ”äh, lite extra protein” och slänger in en i munnen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar