Arbetsklimatet är lite annorlunda i ett latino land än hemma. Intrigerna i Dallas bleknar i jämförelse med de mina kollegor genererar. Sue Ewing skulle ligga i lä kan man ju lugnt säga. Alla vet allt om alla, och rykten sprider sig snabbare än en förkylning genom klimatanläggningen.
Vi har en kollega från Manchester som ska vara stationerad här tills i juni. Han jobbar på finansavdelningen. Tystlåten, blyg och artig såsom engelsmännen är. Lite nördig. Han är den typiske killen man föreställer sig sitter hemma och spelar WOW om kvällarna. Men i de lugnaste vattnen simmar....torskar. Tydligen. En av hans arbetskollegor från finansavdelningen hade fått ett nödsamtal från honom en sen kväll. Det visade sig att han var i ett ”rött kvarter” i Panama City och två kvinnor han följt hem hade just rånat honom (!) Nu vet hela kontoret att han går till prostituerade.
En kvinnlig kollega fyllde år i veckan. Hon är i ett förhållande med M’s bästa vän Marco som jobbar i mitt team. Hon fick en stor blombukett levererad till sig på sin födelsedag. Sekreteraren tog emot dem och kom för att fråga Marco om han hade något kort som följde med. Hon antog sjävklart att blommorna kom från hennes pojkvän. Men kruxet var att Marco inte hade skickat något. Han frågade direkt om han kunde få se kortet, men sekreteraren som förstått sitt misstag ville inte ge honom det. Hon drog en snabb undanflykt och försvann iväg. Allas blickar på Marco. Hade hans kvinna en hemlig beundrare? En rival. Vem kunde det vara som skickat blommorna? Det började tisslas och tasslas. Alla ville veta vem de var ifrån, men Marco teg som muren. Nu går ryktet att blommorna kom från en amerikan vid namn George som är betuttad i Marcos flickvän. De säger att han har en rival om sin kvinnas gunst. Jag frågade honom personligen igår, och då sa han att blommorna kom från kvinnorna i finansteamet, men man vet aldrig. Marco ljuger om allt personligt. T.om till M som är hans bäste vän, så man vet aldrig.
Saken är att de hade undanhållit sitt förhållande i nära ett år innan de kom ut på jobbet. (enligt vår companypolicy här får man ej ha ett förhållande med en kollega. Jag och M är ett undantag, vi får special treatment då vi är utsända från Schweiz tack och lov) Marco är en usel lögnare dessutom för han hade sagt oss att hans flickvän kom från Chorrera - en by några mil från stan, och att hon hette ”Samantha”. Han var tvungen slänga ur sig ett namn då jag frågade honom vad hon hette oförberedd.Då tog han första bästa han kom på. (Antagligen med referens till en gammal pojkdröm, ha ha XD)
Han har dessutom fått stå ut nästan ett helt år med kommentarer från de manliga kollegorna om Norma, som hon heter. Ingen visste ju att de var ett par, så på vanligt grabbmanér fick han höra kommentarer om sin flickväns bröst, rumpa etc på jobbet. Och då vara tvungen att knipa igen och hålla god min. Hon har varit till Colombia och gjort en helrenovering (sillisar, fettsugning, sprutat in fettet i rumpan, näsoperation etc.), så hon drar till sig många blickar. I Panama uppskattas inte ett vackert ansikte lika mycket som överdrivna kvinnliga attribut.
Säga vad man vill, men tråkigt blir det sällan...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar